Integration innebär möjligheter

Integration innebär möjligheter att ta tillvara på de inneboende krafter och idéer som människor har.




DN publicerade i natt en ledare av Peter Wolodarski: Flyktingspöket går åter genom debatten. I den skriver han om att vissa uppgifter tas för sanningar bara de upprepas tillräckligt många gånger. I detta fall gäller det hur många flyktingar och asylsökande det finns. Jag har inte faktakollat Peters siffror men jag tycker hans siffror verkar mer rimliga än vad flera andra påstår. Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen, 40 miljoner är interna flyktingar i sina hemländer och ungefär 20 miljoner är på flykt från sitt land. Drygt 600.000 sökte asyl i EU 2014, d.v.s. ungefär en flykting per 833 invånare och i år kan det bli uppemot en miljon. En flykting per 500 EU-medborgare borde inte vara något problem. Det handlar istället om att unionen som helhet saknar ett gemensamt svar på hur man ska hjälpa de asylsökande.


I fredagens AF publicerades en artikel med överskriften "Minister läxar upp Finland om flyktingar". Även om jag inte har imponerats av statsrådet Kristina Persson (S) så måste jag erkänna att jag håller med henne om: Jag tycker att hela Europa ska hjälpas åt. Det här är en typisk roll där Europa ska samarbeta. Finland ska naturligtvis som alla andra EU-länder vara med och hjälpa till. I dag är det en väldigt sned fördelning, det är väldigt många som kommer till Sverige och Tyskland i förhållande till befolkningsmängden, slår hon fast. Till artikeln finns även en graf över asylsökande 2014 som visar att Tyskland var den i särklass största mottagaren av asylsökande i EU 2014 och Sverige på andra plats men med bara 1/8 av befolkningen så blir Sveriges andel per invånare högre.


Jag var i juli med familjen på semester på den grekiska ön Kos, nära Turkiet, och där fick vi med egna ögon se att koncentrationen av flyktingar är lokalt inom EU mycket hög. Det har också varit flera inslag i TV och radio om den kaotiska situationen på Kos.


Centerpartiets Migration och integration-politik går ut på att ha en generös flyktingpolitik som ger ett bra mottagande till människor som kommer hit. På ett övergripande plan måste det till mer samarbete i EU för ett humant och medmänskligt flyktingmottagande. Här i Sverige fungerar inte mottagning av flyktingar tillfredsställande men svaret på det är inte att begränsa mottagandet utan att förbättra integrationen. Jag står till fullo bakom Centerpartiets rapport med 20 förslag för en förbättrad integration, Närodlad integration - Bättre flyktingmottagande i hela landet.


Enligt mig är den bästa integrationen att få ett arbete där man träffar andra människor. Alla nyanlända har kompetens och erfarenheter med sig. Speciellt flyktingar från Syrien har generellt högre utbildningsnivå än andra flyktinggrupper. Om vi kan validera kunskaper snabbare så kan de också komma snabbare ut på arbetsmarknaden. Sverige är ju i den paradoxa situationen att även om det finns många arbetslösa så är det också brist på arbetskraft inom visa yrken.


För andra kan det vara praktik men med lägre lön eller tidigare språkinlärning. Etableringsersättningar ska vara utformad så att det lönar sig att arbeta.


Generellt behövs bättre kommunikation mellan myndigheter och kommuner men det blir ännu tydligare när det gäller utsatta grupper. Kommunerna ska få mer makt och full ekonomisk kompensation från staten för flyktingmottagandet.


Asylboenden borde ha en skyldighet att erbjuda såväl sysselsättning, svenskautbildning som samhällsorientering.


Sist men inte minst så måste alla kommuner vara med och ta sitt ansvar.


Varje människa har inneboende krafter och idéer. Integration innebär möjligheter att ta tillvara på de.

Simning - livsviktigt och roligt

I senaste numret av allas är jag citerad i artikeln "Allt flyter på - tills vi hamnar i sjön", inte i min roll som politiker utan som deltagare i simskola för vuxna.

Karin Östring Bergman simmar på banan intill. -Det är aldrig för sent att lära sig simma, säger hon som barn gick på simskola i Billesholm. -Men jag var jätterädd för vatten hela tiden. Mina barn och mina kompisar simmar, men jag har alltid kommit med undanflykter för att slippa gå i vattnet. Men nu, när jag är 42, kände jag att jag måste ta tag i det. Målet var att kunna vara mer avslappnad i vattnet, att lära mig ryggsim och att flyta. Det kan jag nu. Jag kan till och med dyka! Kolla! Plums är Karin under vattenytan. -Snygg baddräkt hon har säger, Lena. - Den köpte jag för att belöna mig själv, berättar Karin när hon hämtat andan. Karin jämför dagens simskola med den hon kommer ihåg. -Det är en sådan skillnad. Nu för tiden får man lära sig att bli trygg i vattnet innan börjar simma, säger Karin.

allas Nr 29, 9 juli 2015

Åter till min roll som politiker. I nya läroplanen, LGR-11, är simkunnighet ett kunskapskrav i ämnet idrott och hälsa, "Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge", d.v.s. samma krav som för simborgarmärket. Svenska livräddningssällskapet, SLS, har gjort en tolkning av simning och livräddning i LGR-11. Jag tycker det är bra krav men precis som med allt annat så har barn olika förutsättning och kommuner olika möjligheter.

Vården får resurser när jobben blir fler

Nu har jag haft mitt anförande på temat "Vården får resurser när jobben blir fler" i Västra Götalands regionfullmäktiges budgetdebatt. Ingen begärde replik så det var inte kontroversiellt nog men partikollegerna gav tummen upp.

Tack herr ordförande

För att långsiktigt säkra resurser till vården måste vi se till att öka intäkterna till Västra Götalandsregionen. Skatteintäkterna ökar när fler får jobb och jobben skapas främst i företagen. Statistiken visar att fyra av fem jobb växer fram i mindre företag.

Om jag nu påstår att det är företagen som skapar jobben, varför behöver då vi som politiker bry oss? Jo, i rapporten Välfärdsskaparna från organisationen Företagarna uppger åtta av tio småföretag att de vill växa, men hindras av yttre faktorer. På nationell nivå är de största hindren de höga arbetskraftskostnaderna, bristen på kompetent arbetskraft samt olika typer av finansieringsproblem.
På regional och lokal nivå återfinns framför allt problem med infrastruktur, lokal service (som tider och kostnader för olika typer av tillstånd), problem med offentlig upphandling och osund konkurrens, samt – inte minst – med attityder på lokal nivå från politikers och tjänstemäns sida.
Vi politiker kan förbättra förutsättningarna för jobbskaparna men det finns ingen allena saliggörande åtgärd för att underlätta för småföretagen, utan det behövs en hel palett med åtgärder för att matcha företagandet som finns i alla färger och former.

• Västra Götalandsregionen är delägare i ALMI Väst som är en viktig aktör med insatser direkt mot entreprenörer och företag, med rådgivning och finansiering, genom lån och ägarkapital.
• Inkubatorer och Science Parks är andra viktiga delar för utveckling av innovationer och entreprenörskap.
• Stöd till arbetsintegrerade sociala företag är viktiga för att skapa jobb till de som idag är längst ifrån arbetsmarknaden och där hoppas jag mycket på den överenskommelsen som vi tog med den sociala ekonomin i november.
• För Centerpartiet är det också viktigt att speciella satsningar görs för unga, kvinnor och utrikesfödda som vill starta företag.

De en och en halv procent av regionens budget som tilldelas Regionutvecklingsnämnden är väl investerade pengar. Jag är övertygad om att genom en företagarevänlig närodlad politik blir jobben fler och därmed får vården mer resurser.

Herr ordförande, jag yrkar bifall till den grön-blåa majoritetens budgetförslag. Tack

Karin Östring Bergman (C), Västra Götalands regionfullmäktige 9 juni 2015, Budgetmöte - Regionutveckling 40 minuter in i sändningen

Valfrihet a la Göteborg - att få välja mellan kommunens verksamheter

I dagens GP skriver sex representanter för branschorganisationen för idéburen vård och omsorg, Famna Väst, om hur illa deras medlemsorganisationer blir behandlade av Göteborgs Stad. I debattartikeln skriver de: Vi, som i teorin och enligt Göteborgs Stads retorik gör allt rätt, släpps ändå inte in i värmen. Vi får vara med på nåder när staden inte klarar att täcka behoven på egen hand. Helst vill staden göra det själv, men när akuta behov uppstår är vi det minst onda av alternativen.






Under min tid i SDN Norra Hisingen arbetade jag för att få genom LOV (Lagen om valfrihet) ge brukarna ökad valfrihet och ökad mångfald med flera aktörer i verksamheterna medan s+mp+v tyckte att det räcker med valmöjligheter i enlighet med Göteborgsmodellen. Jag skrev på vår centeravdelnings FB-sida 2013-08-27: Göteborgsmodellen ger de äldre rätt att välja var de vill bo så länge de väljer ett kommunalt boende - det kallar inte jag valfrihet! Attendo S:t Jörgens Äldreboende är en omtyckt boende i en trevlig miljö dit många äldre vill flytta men får kategoriskt nej från kommunen. Idag är det cirka 20 personer från Norra Hisingen som bor där men endast därför att kommunens egna boenden är fulla och inte för att de har valt det.


Det är således inget nytt för mig att valfrihet a la Göteborg bara är att få välja mellan kommunens verksamheter. Däremot var det nytt för mig att det finns en överenskommelse om samverkan mellan Göteborg Stad och organisationer inom den sociala ekonomin samt en handlingsplan för implementering av densamma. Jag blir glad när jag läser att det finns en handlingsplan men det är tråkigt att Göteborgs stad inte lever efter den.


I november 2014 antog regionfullmäktige ett förslag till överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin. Regionen tog därmed ställning för ett ökat samarbete med den sociala ekonomin. Med anledning av det har en beredning av överrenskommelsen tillsatts. Jag är Centerpartiets representant i den och kommer att se till att samverkan blir verklighet och inte bara tomma ord.

Budget för kontinuitet och långsiktiga satsningar

Idag presenterar GrönBlå Samverkan budgetförslag 2016 för Västra Götalandsregionen. Det är en budget som på allvar möter de utmaningar som Västra Götaland står inför. De stora satsningarna som GrönBlå Samverkan gjort 2015 inom kollektivtrafiken, sjukvården, kulturen och miljöarbetet ligger fast och förstärks med ytterligare satsningar 2016. Det är därmed en budget som befäster och stärker den inriktning som GrönBlå Samverkan stakade ut i tilläggsbudgeten 2015 som presenterades i höstas.

Jag vill specifikt lyfta satsningarna för en starkare region

Utmaning

• Utanförskap, matchningsproblem på arbetsmarknaden, miljö- och klimatproblem och otillräckliga kommunikationer

Prioriterade mål

• Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringslivet i hela Västra Götaland.
• Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska.

Fokusområden

• Arbeta vidare med Sverigeförhandlingen, verka för utbyggd tågförbindelse Öxnered-Halden och att länsjärnvägarna finns med i den nationella infrastrukturplanen
• Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land
• Verka för att Västra Götalandsregionen får ett utökat ansvar för arbetsmarknadspolitiken
• Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv

GP 2015-05-04

VGR 2015-05-04