Idag har vi antagit programmet "Liberal feminism - att bestämma själv" med ett jämställt samhälle som mål. Det innebär inte att jämställdhet är ett eget område utan det ingår i alla andra område också. Vi tar upp jämställdhet i arbetslivet, företagandet, utbildning, yrkesval, familj, barnomsorg, föräldraförsäkring, pensioner, våld, skydd, föreningsliv, hemmet, hälso- och sjukvård, geografiska förutsättningar, lagstiftning, LOV, försvar, rättssäkerhet med mera.
söndag 27 september 2015
lördag 26 september 2015
Kunskapsprövning för läkare
På flera håll i landet finns stora problem med bemanning av vårdpersonal, vilket leder till att landstingen hyr in läkare och sjuksköterskor, egenföretagare eller från bemanningsföretag, med höga kostnader och bristande kontinuitet för patienterna som följd.
Varför vill läkare inte vara anställda i landstingen?
Varför är det så dyrt att hyra in vårdpersonal?
Vem säkerställer att läkarna regelbundet fortbildar sig?
På den första frågan svarar jag "Vet ej" men det är en viktig fråga att diskutera. Det gäller att vara en attraktiv arbetsgivare och att det finns tillräckligt mycket utbildad vårdpersonal samt att de finns på rätt ställe.
Civilt är jag ingenjör inom fordonsindustrin. Det är inte direkt jämförbart med sjukvården men vi har i alla fall lyckats hitta system för att ha stor andel ingenjörer från bemanningsföretag på ett kostnadseffektivt sätt. Jag tror att landstingen har mycket att lära av industrin vad gäller effektiv upphandling, inte bara av vårdpersonal utan även t.ex. hjälpmedel.
Det finns inget krav på kunskapsprövning eller recertifiering för att granska deltagande i fortbildning för läkare. Jag kan tänka mig att införa en sådan men att som partistyrelsens förslag bara införa krav på kunskapsprövning av stafettläkare anser jag ger helt fel signaler. Jag var uppe i talarstolen och debatterade mot förslaget och vid beslut blev det rösträkning. Resultatet blev tyvärr 220 för och 213 mot.
fredag 25 september 2015
Ja till att synliggöra och hjälpa utländska kvinnor i Sverige
Torsdagen den 3 april 2014 frågade jag under Riksdagens frågestund dåvarande statsrådet Erik Ullenhag (FP) om hur vi kan synliggöra och hjälpa utländska kvinnor i Sverige. Idag på partistämman i Falun behandlade vi en motion på samma ämne men med titeln "Stoppa fruimport och våld mot anknytningskvinnor".
Jag var uppe i talarstolen och yrkade bifall till partistyrelsens förslag eftersom jag tycker att kommitténs förslag på första att-satsen är otydlig, eventuellt syftningsfel. Stämman valde att bifalla kommitténs förslag och dessutom bifalla ytterligare en att-sats. Jag har dock inget problem med det, huvudsaken är att frågan lyfts.
Att nolltolerans mot våld ska gälla alla i Sverige och att den så kallade tvåårsregeln förändras enligt det.
Att samordningen förbättras mellan ansvariga aktörer såsom länsstyrelser, Migrationsverket, kommuner, landsting och kvinnojourer.
söndag 30 augusti 2015
Integration innebär möjligheter
Integration innebär möjligheter att ta tillvara på de inneboende krafter och idéer som människor har.
DN publicerade i natt en ledare av Peter Wolodarski: Flyktingspöket går åter genom debatten. I den skriver han om att vissa uppgifter tas för sanningar bara de upprepas tillräckligt många gånger. I detta fall gäller det hur många flyktingar och asylsökande det finns. Jag har inte faktakollat Peters siffror men jag tycker hans siffror verkar mer rimliga än vad flera andra påstår. Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen, 40 miljoner är interna flyktingar i sina hemländer och ungefär 20 miljoner är på flykt från sitt land. Drygt 600.000 sökte asyl i EU 2014, d.v.s. ungefär en flykting per 833 invånare och i år kan det bli uppemot en miljon. En flykting per 500 EU-medborgare borde inte vara något problem. Det handlar istället om att unionen som helhet saknar ett gemensamt svar på hur man ska hjälpa de asylsökande.
I fredagens AF publicerades en artikel med överskriften "Minister läxar upp Finland om flyktingar". Även om jag inte har imponerats av statsrådet Kristina Persson (S) så måste jag erkänna att jag håller med henne om: Jag tycker att hela Europa ska hjälpas åt. Det här är en typisk roll där Europa ska samarbeta. Finland ska naturligtvis som alla andra EU-länder vara med och hjälpa till. I dag är det en väldigt sned fördelning, det är väldigt många som kommer till Sverige och Tyskland i förhållande till befolkningsmängden, slår hon fast. Till artikeln finns även en graf över asylsökande 2014 som visar att Tyskland var den i särklass största mottagaren av asylsökande i EU 2014 och Sverige på andra plats men med bara 1/8 av befolkningen så blir Sveriges andel per invånare högre.
Jag var i juli med familjen på semester på den grekiska ön Kos, nära Turkiet, och där fick vi med egna ögon se att koncentrationen av flyktingar är lokalt inom EU mycket hög. Det har också varit flera inslag i TV och radio om den kaotiska situationen på Kos.
Centerpartiets Migration och integration-politik går ut på att ha en generös flyktingpolitik som ger ett bra mottagande till människor som kommer hit. På ett övergripande plan måste det till mer samarbete i EU för ett humant och medmänskligt flyktingmottagande. Här i Sverige fungerar inte mottagning av flyktingar tillfredsställande men svaret på det är inte att begränsa mottagandet utan att förbättra integrationen. Jag står till fullo bakom Centerpartiets rapport med 20 förslag för en förbättrad integration, Närodlad integration - Bättre flyktingmottagande i hela landet.
Enligt mig är den bästa integrationen att få ett arbete där man träffar andra människor. Alla nyanlända har kompetens och erfarenheter med sig. Speciellt flyktingar från Syrien har generellt högre utbildningsnivå än andra flyktinggrupper. Om vi kan validera kunskaper snabbare så kan de också komma snabbare ut på arbetsmarknaden. Sverige är ju i den paradoxa situationen att även om det finns många arbetslösa så är det också brist på arbetskraft inom visa yrken.
För andra kan det vara praktik men med lägre lön eller tidigare språkinlärning. Etableringsersättningar ska vara utformad så att det lönar sig att arbeta.
Generellt behövs bättre kommunikation mellan myndigheter och kommuner men det blir ännu tydligare när det gäller utsatta grupper. Kommunerna ska få mer makt och full ekonomisk kompensation från staten för flyktingmottagandet.
Asylboenden borde ha en skyldighet att erbjuda såväl sysselsättning, svenskautbildning som samhällsorientering.
Sist men inte minst så måste alla kommuner vara med och ta sitt ansvar.
Varje människa har inneboende krafter och idéer. Integration innebär möjligheter att ta tillvara på de.
onsdag 15 juli 2015
Simning - livsviktigt och roligt
I senaste numret av allas är jag citerad i artikeln "Allt flyter på - tills vi hamnar i sjön", inte i min roll som politiker utan som deltagare i simskola för vuxna.
Karin Östring Bergman simmar på banan intill. -Det är aldrig för sent att lära sig simma, säger hon som barn gick på simskola i Billesholm. -Men jag var jätterädd för vatten hela tiden. Mina barn och mina kompisar simmar, men jag har alltid kommit med undanflykter för att slippa gå i vattnet. Men nu, när jag är 42, kände jag att jag måste ta tag i det. Målet var att kunna vara mer avslappnad i vattnet, att lära mig ryggsim och att flyta. Det kan jag nu. Jag kan till och med dyka! Kolla! Plums är Karin under vattenytan. -Snygg baddräkt hon har säger, Lena. - Den köpte jag för att belöna mig själv, berättar Karin när hon hämtat andan. Karin jämför dagens simskola med den hon kommer ihåg. -Det är en sådan skillnad. Nu för tiden får man lära sig att bli trygg i vattnet innan börjar simma, säger Karin.
Åter till min roll som politiker. I nya läroplanen, LGR-11, är simkunnighet ett kunskapskrav i ämnet idrott och hälsa, "Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge", d.v.s. samma krav som för simborgarmärket. Svenska livräddningssällskapet, SLS, har gjort en tolkning av simning och livräddning i LGR-11. Jag tycker det är bra krav men precis som med allt annat så har barn olika förutsättning och kommuner olika möjligheter.
Karin Östring Bergman simmar på banan intill. -Det är aldrig för sent att lära sig simma, säger hon som barn gick på simskola i Billesholm. -Men jag var jätterädd för vatten hela tiden. Mina barn och mina kompisar simmar, men jag har alltid kommit med undanflykter för att slippa gå i vattnet. Men nu, när jag är 42, kände jag att jag måste ta tag i det. Målet var att kunna vara mer avslappnad i vattnet, att lära mig ryggsim och att flyta. Det kan jag nu. Jag kan till och med dyka! Kolla! Plums är Karin under vattenytan. -Snygg baddräkt hon har säger, Lena. - Den köpte jag för att belöna mig själv, berättar Karin när hon hämtat andan. Karin jämför dagens simskola med den hon kommer ihåg. -Det är en sådan skillnad. Nu för tiden får man lära sig att bli trygg i vattnet innan börjar simma, säger Karin.
Åter till min roll som politiker. I nya läroplanen, LGR-11, är simkunnighet ett kunskapskrav i ämnet idrott och hälsa, "Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge", d.v.s. samma krav som för simborgarmärket. Svenska livräddningssällskapet, SLS, har gjort en tolkning av simning och livräddning i LGR-11. Jag tycker det är bra krav men precis som med allt annat så har barn olika förutsättning och kommuner olika möjligheter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



