Simning - livsviktigt och roligt

I senaste numret av allas är jag citerad i artikeln "Allt flyter på - tills vi hamnar i sjön", inte i min roll som politiker utan som deltagare i simskola för vuxna.

Karin Östring Bergman simmar på banan intill. -Det är aldrig för sent att lära sig simma, säger hon som barn gick på simskola i Billesholm. -Men jag var jätterädd för vatten hela tiden. Mina barn och mina kompisar simmar, men jag har alltid kommit med undanflykter för att slippa gå i vattnet. Men nu, när jag är 42, kände jag att jag måste ta tag i det. Målet var att kunna vara mer avslappnad i vattnet, att lära mig ryggsim och att flyta. Det kan jag nu. Jag kan till och med dyka! Kolla! Plums är Karin under vattenytan. -Snygg baddräkt hon har säger, Lena. - Den köpte jag för att belöna mig själv, berättar Karin när hon hämtat andan. Karin jämför dagens simskola med den hon kommer ihåg. -Det är en sådan skillnad. Nu för tiden får man lära sig att bli trygg i vattnet innan börjar simma, säger Karin.

allas Nr 29, 9 juli 2015

Åter till min roll som politiker. I nya läroplanen, LGR-11, är simkunnighet ett kunskapskrav i ämnet idrott och hälsa, "Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge", d.v.s. samma krav som för simborgarmärket. Svenska livräddningssällskapet, SLS, har gjort en tolkning av simning och livräddning i LGR-11. Jag tycker det är bra krav men precis som med allt annat så har barn olika förutsättning och kommuner olika möjligheter.

Vården får resurser när jobben blir fler

Nu har jag haft mitt anförande på temat "Vården får resurser när jobben blir fler" i Västra Götalands regionfullmäktiges budgetdebatt. Ingen begärde replik så det var inte kontroversiellt nog men partikollegerna gav tummen upp.

Tack herr ordförande

För att långsiktigt säkra resurser till vården måste vi se till att öka intäkterna till Västra Götalandsregionen. Skatteintäkterna ökar när fler får jobb och jobben skapas främst i företagen. Statistiken visar att fyra av fem jobb växer fram i mindre företag.

Om jag nu påstår att det är företagen som skapar jobben, varför behöver då vi som politiker bry oss? Jo, i rapporten Välfärdsskaparna från organisationen Företagarna uppger åtta av tio småföretag att de vill växa, men hindras av yttre faktorer. På nationell nivå är de största hindren de höga arbetskraftskostnaderna, bristen på kompetent arbetskraft samt olika typer av finansieringsproblem.
På regional och lokal nivå återfinns framför allt problem med infrastruktur, lokal service (som tider och kostnader för olika typer av tillstånd), problem med offentlig upphandling och osund konkurrens, samt – inte minst – med attityder på lokal nivå från politikers och tjänstemäns sida.
Vi politiker kan förbättra förutsättningarna för jobbskaparna men det finns ingen allena saliggörande åtgärd för att underlätta för småföretagen, utan det behövs en hel palett med åtgärder för att matcha företagandet som finns i alla färger och former.

• Västra Götalandsregionen är delägare i ALMI Väst som är en viktig aktör med insatser direkt mot entreprenörer och företag, med rådgivning och finansiering, genom lån och ägarkapital.
• Inkubatorer och Science Parks är andra viktiga delar för utveckling av innovationer och entreprenörskap.
• Stöd till arbetsintegrerade sociala företag är viktiga för att skapa jobb till de som idag är längst ifrån arbetsmarknaden och där hoppas jag mycket på den överenskommelsen som vi tog med den sociala ekonomin i november.
• För Centerpartiet är det också viktigt att speciella satsningar görs för unga, kvinnor och utrikesfödda som vill starta företag.

De en och en halv procent av regionens budget som tilldelas Regionutvecklingsnämnden är väl investerade pengar. Jag är övertygad om att genom en företagarevänlig närodlad politik blir jobben fler och därmed får vården mer resurser.

Herr ordförande, jag yrkar bifall till den grön-blåa majoritetens budgetförslag. Tack

Karin Östring Bergman (C), Västra Götalands regionfullmäktige 9 juni 2015, Budgetmöte - Regionutveckling 40 minuter in i sändningen

Valfrihet a la Göteborg - att få välja mellan kommunens verksamheter

I dagens GP skriver sex representanter för branschorganisationen för idéburen vård och omsorg, Famna Väst, om hur illa deras medlemsorganisationer blir behandlade av Göteborgs Stad. I debattartikeln skriver de: Vi, som i teorin och enligt Göteborgs Stads retorik gör allt rätt, släpps ändå inte in i värmen. Vi får vara med på nåder när staden inte klarar att täcka behoven på egen hand. Helst vill staden göra det själv, men när akuta behov uppstår är vi det minst onda av alternativen.






Under min tid i SDN Norra Hisingen arbetade jag för att få genom LOV (Lagen om valfrihet) ge brukarna ökad valfrihet och ökad mångfald med flera aktörer i verksamheterna medan s+mp+v tyckte att det räcker med valmöjligheter i enlighet med Göteborgsmodellen. Jag skrev på vår centeravdelnings FB-sida 2013-08-27: Göteborgsmodellen ger de äldre rätt att välja var de vill bo så länge de väljer ett kommunalt boende - det kallar inte jag valfrihet! Attendo S:t Jörgens Äldreboende är en omtyckt boende i en trevlig miljö dit många äldre vill flytta men får kategoriskt nej från kommunen. Idag är det cirka 20 personer från Norra Hisingen som bor där men endast därför att kommunens egna boenden är fulla och inte för att de har valt det.


Det är således inget nytt för mig att valfrihet a la Göteborg bara är att få välja mellan kommunens verksamheter. Däremot var det nytt för mig att det finns en överenskommelse om samverkan mellan Göteborg Stad och organisationer inom den sociala ekonomin samt en handlingsplan för implementering av densamma. Jag blir glad när jag läser att det finns en handlingsplan men det är tråkigt att Göteborgs stad inte lever efter den.


I november 2014 antog regionfullmäktige ett förslag till överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin. Regionen tog därmed ställning för ett ökat samarbete med den sociala ekonomin. Med anledning av det har en beredning av överrenskommelsen tillsatts. Jag är Centerpartiets representant i den och kommer att se till att samverkan blir verklighet och inte bara tomma ord.

Budget för kontinuitet och långsiktiga satsningar

Idag presenterar GrönBlå Samverkan budgetförslag 2016 för Västra Götalandsregionen. Det är en budget som på allvar möter de utmaningar som Västra Götaland står inför. De stora satsningarna som GrönBlå Samverkan gjort 2015 inom kollektivtrafiken, sjukvården, kulturen och miljöarbetet ligger fast och förstärks med ytterligare satsningar 2016. Det är därmed en budget som befäster och stärker den inriktning som GrönBlå Samverkan stakade ut i tilläggsbudgeten 2015 som presenterades i höstas.

Jag vill specifikt lyfta satsningarna för en starkare region

Utmaning

• Utanförskap, matchningsproblem på arbetsmarknaden, miljö- och klimatproblem och otillräckliga kommunikationer

Prioriterade mål

• Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringslivet i hela Västra Götaland.
• Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska.

Fokusområden

• Arbeta vidare med Sverigeförhandlingen, verka för utbyggd tågförbindelse Öxnered-Halden och att länsjärnvägarna finns med i den nationella infrastrukturplanen
• Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land
• Verka för att Västra Götalandsregionen får ett utökat ansvar för arbetsmarknadspolitiken
• Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv

GP 2015-05-04

VGR 2015-05-04

Efter kl. 15:56 jobbar kvinnor gratis. Varje dag.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har i stort sett varit oförändrade sedan 1980-talet. Även om utvecklingen går i rätt riktning, så går den oacceptabelt långsamt. Fortsätter vi i nuvarande takt kommer det att ta ytterligare 51 år innan vi når jämställda löner, först år 2066 är vi äntligen framme.

För tre år sedan gick kvinnorörelsens organisationer, partipolitiska kvinnoförbund och fackliga organisationer samman för att sätta tryck i frågan om jämställda löner. Vi bildade 15:51–rörelsen. Löneskillnaden i kronor räknades om till timmar och minuter på en arbetsdag mellan 08-17. Idag är löneskillnaden mellan könen 13,4%. I tid innebär det att kvinnor får lön till klockan 15:56. På tre år har löneskillnaden minskat med fem minuter.

Genomsnittskvinnan tjänar idag 4500 kronor mindre än genomsnittsmannen varje månad. På ett år blir det 54 000 kronor och under en livstid tjänar en kvinna i genomsnitt ungefär 3 miljoner kronor mindre än en man, vilket också innebär lägre pension. Kvinnor har lägre löner än män inom alla sektorer och i nästan alla yrken.

Vi i 15:56-rörelsen vill göra något åt det här! Vi är ense om att löneskillnader byggs strukturellt och alltså måste ändras strukturellt. Vi ställer tre krav;

• Jämställd föräldraförsäkring. Vi kräver att ett jämnare uttag stimuleras för att skapa nya villkor för deltagande på arbetsmarknaden och i hemmet. Kvinnor tar ut den största delen av föräldraledigheten och är de som på kort och lång sikt förlorar mest ekonomiskt. Män tar ut en mindre del av föräldraledigheten men är de som förlorar tid och kontakt med sina barn.

• Årliga lönekartläggningar. Det har visat sig att där lönekartläggningar görs är skillnaden mellan mäns och kvinnors löner mindre än där lönekartläggningar inte görs. Kvinnor har lägre ingångslöner än män och skillnaden förstärks under hela arbetslivet. Vi kräver årliga kartläggningar och kontrollfunktioner som ser till att de efterlevs.

• Samma rätt till heltid. Vi kräver att kvinnor och män ges samma rätt och möjlighet till heltidsarbete.

Idag, på Internationella kvinnodagen, deltar tusentals människor runt om i landet i en digital manifestation på Facebook, Twitter och Instagram. Exakt kl. 15:56 svämmar internet över av vårt budskap: ”Efter kl. 15:56 jobbar kvinnor gratis. Varje dag. Dags för #lönheladagen!”

15:56-rörelsen fortsätter tills vi kan döpa om oss till 17:00-rörelsen.

Gunilla Hjelm, förbundsordförande Centerkvinnorna
Karin Östring Bergman, styrelseledamot Centerkvinnorna i Göteborg

Övriga deltagande organisationer i 15:56-rörelsen är:
Akademikerförbundet SSR, BPW Sverige, Fackförbundet ST, Feministiskt Initiativ, Finansförbundet, Forum – Kvinnor och funktionshinder, Fredrika Bremer Förbundet, Gröna kvinnor, Handelsanställdas förbund, IF Metall, Internationella Kvinnoförbundet (IKF), Kommunal, Kvinnliga Läkares Förening, Kvinnofronten, Kvinnor för fred väst, KvinnorKan, Kvinnor i Svenska kyrkan, Liberala Kvinnor, LO, Miljöpartiets jämställdhetskommitté, S-kvinnor, Sveriges Universitetslärarförbund (SULF), Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Sveriges Makalösa Föräldrar, TCO, Unizon, Varken hora eller kuvad, Vision, Vårdförbundet, Vänsterpartiets kvinnonätverk, Winnet Sverige.